Fredagen 2 oktober

Vaknade runt 06.00 för att kunna komma iväg i tid och utnyttja dagens alla ljusa timmar. Kall om näsan. Men ändå pigg och förväntasfull. Frukost enligt SPD-modell (SparPåDisk). Men när vi skulle göra det viktigaste av ALLT - koka kaffe - kom dagens första motgång. Det gick inte att pumpa upp trycket i fotogenspisen, och därmed inte att att använda den heller. Jerker, klurig som han är, räknade snart ut att det måste vara packningen som på något sätt gått sönder. Vi skruvade upp och försökte lysa in med en ficklampa för att se om så var fallet. Längst in i ett rör låg det en liten svart gummiring. Men den gick inte att få ut! Gah! Tiden gick, och vi blev stressade av att inte komma iväg. Vasaru? Åka utan kaffe? Bah!

Tillslut hittade vi ståltråd (hurra för massa saker i en låda som kanske kan vara bra att ha) och lyckades dra ut packningen, sätta på den runt pumpen och skruva ihop allt igen. Det fungerade! Victory!

Segel på, motor påfylld, tampar och skot framme. Iväg i den tidiga morgonen. Eller ja. Nu hade klockan hunnit bli halv 9. Vi slås av hur lugnt och vackert allt är. När vi kommit ut på fjärden och puttrar förbi Lidingö hissar vi segel. Finns det något bättre än när motorn tystnar och man är helt ensam på en annars tungt trafikerad fjärd? kanske inte är så dumt det här med vintersegling i alla fall. Lite nyckfulla undanvindar, men soligt och underbart!

Vårt mål är Furusund och dit kommer vi redan till 16.00. Urblåsta och kalla, alla vindkläder och ylletröjor till trots, upptäcker vi att det inte går att låna el vid Furusunds gästhamn. Det blir till att elda ikväll... Syrran kommer vid 21.00 med bussen från stan och första gången testar vi att bo fler än två i RJ:an. Hon tycker, till vår stora glädje, att vi har en grym bår som är mycket trevligare än pappas Maxi 87:a. Hehe. Vi äter, tänder fotogenlampor och går en kondensfylld, kall och blöt natt till mötes... Dripp dropp... Godnatt.

Torsdagen den 1 oktober...

...gav vi oss iväg mot Stockholm och Saltsjöbaden, där båten har haft en tillfällig - grymt fin men dyr - sommarplats. Skönheten låg kvar. Puh. Jerker var först ombord i kvällsmörkret och fick erfara vad som händer om man glömmer självlänsen innan man lämnar båten. Gröna alger och äckligt vatten säkert 15 cm upp i sittbrunnen. Tur att det inte har regnat mer sedan slutet av augusti, då vi lämnade henne sist. Han lyckades som tur var undvika att sätta ned foten i sörjan. Det rann långsamt ur.

Vårt projekt för helgen var alltså att segla upp båten från Saltsjöbaden till Herräng, norr om Väddö kanal. Det är ungefär 75 distans. Lite pirrigt eftersom vi inte vill segla i mörker, eftersom det har blivit sjukt kallt under veckan och eftersom en lite oroväckande front rörde sig mot stockholms skärgård och beräknades dra in under lördagseftermiddagen. Vi hade inte riktigt lust att segla i 15 m/s OCH 4 grader. Varför seglade vi inte bara upp båten tidigare eller tog en annan helg undrar kanske du? Tja... Helgjobb, andra aktiviteter och en sen vinterplats gjorde att det fick bli så här.

Har du någonsin sovit i en ej uppvärmd sommarstuga på vintern, eller i tält i nollgradigt? Då vet du nästan hur kallt det var i båten där vi nu skulle försöka sova. Vi gjorde rätt i att lyssna på mammas och pappas förmaningar om riktigt varma kläder och "extra allt" i filtväg. Pappa stack dessutom till oss en kupévärmare innan vi åkte. Jag, naiv och bekymmersfri, trodde inte att den skulle behövas. Så fel man kan ha. Jag trodde liksom inte att jag kunde frysa så mycket. När vi stuvat ner vår packning så gott som möjligt kopplade vi så in värmare mha förlängningskabeln och varvets ström. Efter ett tag kunde jag röra på fingrarna. Sen tårna. En kvällsöl och sedan ned under täcke.